Gång- och cykelvägar

För att vi ska bygga vägar, gång- och cykelvägar på ett resurseffektivt sätt för en framtid som kräver hållbarhet och för att ge Östersunds kommun en stämpel av kvalité, har detta kapitel om vägar, gång- och cykelvägar upprättats. Genom att följa Teknisk handbok för Östersunds kommun uppfylls dessa mål.

Östersunds kommun har politiskt beslutat ett klimatprogram där målen för färdmedelsfördelningen ska vara 40 % bilar, 20 % kollektivt och 40 % gång och cykel till 2030. I dagsläget är fördelning på 66% bilar, 13% kollektiv och 19% gång och cykel. Detta gör att vi måste planera för en dubblering av gång och cykeltrafiken. Vid varje nytt projekt ska trafikmätning göras och förstudien ska ha fastställt hur stor mängd gång och cykeltrafik det ska projekteras för.

Dimensionering gång- och cykelvägar
Dimensionering av gång- och cykelvägar ska vara platsspecifikt. Detta betyder att i förstudie- och projekteringsskedet ska platsens förutsättningar fastställas. Faktorer som har betydelse för dimensionering är bland annat:
- Flöden
- Befolkningsstruktur
- Målgrupper och målpunkter
- Hastighet och utrymmesbehov
- Tillgängligt utrymme på platsen
- Hela cykelvägnätets struktur
Som stöd i arbetet ska kommunens karttjänst användas där cykelvägnätets utbredning illustreras. Vid ny- eller ombyggnad ska cykelvägnätet indelas in i:
1. Pendlarstråk
  Ett pendlarstråk består av snabba och säkra cykelvägar mellan olika stadsdelar och centrum. Pendlarstråk är prioriterade och kommer i första hand när det gäller drift och underhåll. Cykelvägarna är breda för att möjliggöra dubbelriktad cykeltrafik och säker omkörning, de är separerade från gång- och biltrafik. Längs pendlarstråken eftersträvas planskildhet eller cykelöverfarter i korsningar och det finns tydlig vägvisning.
2. Huvudcykelväg
  Huvudcykelvägar förbinder olika stadsdelar och målpunkter med varandra, de ansluter till pendlingsstråken och bildar ett sammanhängande huvudcykelvägnät. Huvudcykelvägar är prioriterade när det gäller drift och underhåll. Huvudcykelvägarna är separerade från gång- och biltrafik och i korsningar eftersträvas cykelöverfarter eller cykelpassager.
3. Lokal cykelväg
  Lokala cykelvägar binder ihop lokala målpunkter som exempelvis bostadsområden, lokala centrum, skolor, fritidsanläggningar och busshållplatser med varandra samt med huvudcykelvägnätet. Dessa cykelvägar har normal standard på drift och underhåll. De ska sträva efter att vara separerade från biltrafik och om möjligt även vara separerade från gångtrafik. Där biltrafiken säkerställs till 30 km/h och har under 300 bilar vid maxtimme är det möjligt att cykling sker i blandtrafik.

Följande standarder ska ses som riktlinjer för dimensionering av gång- och cykelvägnät. Bredd på gång och cykelvägar ska dimensioneras med hänsyn till befintligt och önskat flöde. Gång- och cykelvägar planeras alltid dubbelriktade och strävar efter att vara separerade mellan gång och cykel. Förslag till sektioner återfinns under 2.4 Sektioner gång- och cykelvägar.

	Pendlarstråk	Huvudcykelväg	Lokal cykelväg
Separerad dubbelriktad gång- och cykelväg
Cykelbana Stort flöde	≥ 2,5 m (GCM) Målstandard 3,5 m	≥ 2,5 m (GCM) Målstandard 2,75 m (VGU)	≥ 1,8 m
Cykelbana Lågt flöde	≥ 1,8 m Målstandard 2,25 m (GCM)	≥ 1,8 m Målstandard 2,25 m (GCM)	≥ 1,8 m
Gångbana Högt flöde	≥ 2 m	≥ 2 m	≥ 1,8 m
Gångbana Lågt flöde	≥ 1,8 m	≥ 1,8 m	≥ 1,7 m
Oseparerad dubbelriktad gång- och cykelväg
Högt flöde	–	≥ 4 m (GCM)	≥ 1,85 m (VGU)
Lågt flöde	–	≥ 3 m (GCM)	≥ 1,85 m (VGU)

	Pendlarstråk	Huvudcykelväg	Lokal cykelväg
Lutning	Målstandard 2,5 %. Max 7 % kortare sträckor. (kortare sträckor = ca 100 meter)	Målstandard 2,5 %. Vilplan för rullstolsburna ska utformas vid brantare lutningar.	Målstandard 2,5 %. Vilplan för rullstolsburna ska utformas vid brantare lutningar.
(för att få ett sammanhängande cykelvägnät kan lutningsstandarden frångås i speciella fall)
Blandtrafik.	Nej	Nej	Ja. Med trafik med max 30 km/h och under 300 bilar/ vid max/timme
Cykling planeras i körbana tillsammans med biltrafik	Nej	Nej
Korsning	Planskildhet, cykelpassage, gångpassage, övergångställe, trafikljus	Planskildhet, cykelpassage, gångpassage, övergångställe, trafikljus	Cykelpassage, gångpassage, övergångställe, trafikljus
Drift och underhåll	Prio 1	Prio 2	Prio 3
Belysning
Beläggning cykelväg	Asfalt	Asfalt	Asfalt/stenmjöl
Beläggning gångväg	Asfalt	Asfalt	Asfalt/stenmjöl
Trygghet	Sikt ska inte skymmas av växter eller dylikt i korsningar. Väg strävar efter att inte ligga i avskilda/lågt befolkade områden. Belysningen ska vara god.	Sikt ska inte skymmas av växter eller dylikt i korsningar. Väg strävar efter att inte ligga i avskilda/lågt befolkade områden. Belysningen ska vara god.	Sikt ska inte skymmas av växter eller dylikt i korsningar. Väg strävar efter att inte ligga i avskilda/lågt befolkade områden. Belysningen ska vara god.

Flödesdefinition för cykel

Definition av flöden enligt GCM-handboken har satts i relation till utrymmesklass i VGU som riktlinje för dimensionering.

Flöden	Definition	Utrymmesklass
Stort cykelflöde	>300 cyklister/maxtimme eller >2000 cyklister/dag	Utrymmesklass A
Lågt cykelflöde	<300 cyklister /maxtimme eller <2000 cyklister/dag	Utrymmesklass B

Flödesdefinition för gång

Flöden Definition Utrymmesklass

Stort gångflöde >100/maxtimme Utrymmesklass A

Lågt gångflöde <100/maxtimme Utrymmesklass B
Cykelvägnät

Genom Östersunds kommuns karttjänst illustreras cykelvägnätet. Cykelvägnätet visar befintligt och planerat cykelvägnät och ska alltid användas vid nyproduktion och planeringsarbete.
Sektioner gång- och cykelvägar

I ritning Huvud-Pendlarstråk visas förslag till sektioner för gång och cykelvägar som kan användas vid planering och projektering. Förslagen är baserade på mätstandard enligt VGU.

Se Huvud-Pendlarstråk Mått M10-04-01-ver.1 under Ritningar nedan

Den totala vägsektionen ska även ta hänsyn till snöhantering, underlätta klippning och ha utrymme för skyddszon.

Se kapitlet om snöröjning

Dimensionering av skyddszon mellan oskyddade trafikanter och bilister ska dimensioneras enligt VGU. Skyddszon mellan cyklister och bilister kan med fördel användas som snöupplag. Om utrymme tillåter kan svackdike planeras mellan gång och cykelväg och körbana för att tillgodose dagvattenhantering, snöupplag, grön struktur och skyddszon.

Skyltning kan med fördel placeras i skyddszonen. Skyltar ska placeras minst 0,5 meter från vägbanekant. Mätt från skyltens ytterkant till körbanekant (S).