Vi tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och uppbyggnad.
Beroende på entreprenadform blir projekteringen en fråga för entreprenören eller beställaren. Dom flesta markentreprenader är utförandeentreprenader och då blir projekteringen beställarens ansvar. Beroende på projektorganisationens upplägg och storlek på projektet kan en projekteringsledare tillsättas. Är det ett mindre jobb kan projektledaren ta den rollen.
Det första projektledaren eller projekteringsledaren ska göra är att skriva en rambeskrivning för projekteringen baserat på förstudiedokumentet. Detta för att få en tydlig avgränsning för projektören att arbeta mot. Detta dokument är också en handling att kontrollera projektörens arbeten under projektets gång.
Ett startmöte ska hållas med projektören där tidplan, budget och projektet gås igenom. Det rekommenderas att så många som möjligt hos projektörens organisation medverkar för att inte få mellanhänder i informationen. Under startmötet ska det framgå hur projekteringen ska kommuniceras. Vilken arbetsplattform ska användas och hur ska beslut tas.
Projekteringen följas upp med avstämningsmöten för att kontrollera att arbetet följer dom uppsatta målen. Möten rekommenderas att hållas med en veckas mellanrum i början för att reda ut tidiga frågor. Oavsett hur utarbetad rambeskrivningen görs tenderar det alltid vara hög frågefrekvens i början av projekteringen.
Detta ska ses som ett bra tecken att kommunikationen mellan parterna fungerar. Möten ska alltid protokollföras och avslutas med nästa mötesbokning och en arbetsplan. I arbetsplanen ska det framgå.
Projekteringens tidplan ska ha utrymme för granskningsperiod både internt av projektören och av beställaren. Granskningen ska ske av personer utanför projektet.
Om projektet är i behov av bygglov kan detta sökas när projekteringen börjar närma sig slut. Vid det här lagret har erforderliga bygghandlingar upprättats som använts till underlag för bygglov.
Innan projekteringen startas ska en BAS-P utses som under projekteringens gång ta fram en arbetsmiljöplan.
Underhållskalkylen som togs fram i förstudien ska följas upp och revideras nu när projektet har tagit fram dom exakta åtgärderna.
I rambeskrivningen eller upphandlingen ska det tydligt framgå vad projektören ska leverera.
Detta ska bli bygghandlingar som är produkten av projekteringen.
Rambeskrivningens syfte är att sudda ut så många frågetecken det går. Dom stora idéerna ska vara förankrade för att så lite frågetecken som möjligt för projektören. Det är en stor risk att projekteringen blir utdragen och dyr om oklarheter finns i din beställning.
Rambeskrivningen ska inte ska inte beskriva dom tekniska lösningarna i detalj om du inte sitter på specialkunskap. Det är projektörens uppgift att lösa din idé med gällande regler och styrdokument. Rambeskrivningen ska dock beskriva vilka styrdokument som gäller för projektet. Det är viktigt att inte göra en allt för styrd rambeskrivning så inte projektörens kunskap och erfarenheter går förlorad.
Rambeskrivningen ska belysa dom styrdokument projekteringen ska förhålla sig till. Detta kan till exempel vara AMA Anläggning, VGU eller interna kommunala styrdokument som översiktsplan eller miljömål.
Driften måste belysas i rambeskrivnigen om vi ska få en hållbar hantering av dom nya åtgärderna.
Startmötet bokas cirka en vecka efter avtalsspärren gått ut eller efter avropat ramavtal. Detta för att ge projektören tid att förbereda dom handlingar som krävs. Detta kan vara tidplan, egenkontroller, försäkringsbevis.
Under startmötet gås budget och tidplan igenom. Projektet förklaras av projektledaren och eventuella frågetecken reds ut. Det första avstämningsmötet bestäms. Det är bra att så många som möjligt medverkar på detta möte, då en samsyn av projektet är viktigt för bra samarbete. Det är ett bra tillfälle att etablera den första kontakten till ett bra samarbete.
Avstämningsmöten ska hållas med jämna mellanrum för att reda ut frågor och diskutera idéer. Ett tecken på att projekteringen fungerar bra är om mängden frågor är hög i början och stadigt avtar under processen. Det visar att samtalsklimatet är öppet och att projektmedarbetarna är delaktiga.
Agen bör se ut som följande.
Under avstämnings mötena bör representanter från kommunens intressen bjudas in. Dessa är:
Under förstudien har första kontakten med samhällsbyggnad tagits för att kontrollera om det är möjligt att få bygglov för platsen. Bygglovshandlingar kan upprättas innan projekteringen börjar för att säkerställa att projektet kan utföras. Det kan vara säkert ur projektets syn att ha ett färdigt bygglov innan projektering och upphandlingen går ut. För ett bygglov krävs kontrollansvarig.
Syftet med Ett Östersund för alla är att ge alla människor samma möjligheter att delta i alla delar av samhället. För att uppnå detta måste byggd miljö, vardagliga ting, tjänster, kultur och information vara tillgänglig för alla.
Design för alla eller universell utformning innebär att offentliga och privata miljöer, produkter och tjänster utformas med utgångspunkt från mänsklig mångfald, där hänsyn tas till bland annat storlek, språk, etnicitet, kön och funktionsförmåga.
”Det är viktigt att alla aktörer i Östersund bidrar utifrån sina ansvarsområden och förutsättningar i arbetet för ett Östersund för alla. För att skapa ett inkluderande samhälle behöver offentliga och privata aktörer samverka. Även föreningar och intresseorganisationer har en viktig roll. Tillgänglighetsarbetet är en servicekedja som inte är starkare än sin svagaste länk – kommun, fastighetsägare och näringsidkare har alla lika viktiga roller.” – Ett Östersund för Alla
”Tillgänglighet och möjligheter till inflytande ska prägla alla möten och kontakter med personer som har en funktionsnedsättning. Tillgänglig information och kommunikation bidrar till att det är lätt att läsa, höra, se och förstå. Tillgänglighet handlar också om att möten ska hållas i lokaler där alla kan delta på lika villkor.” – Kunskapsguiden och Myndigheten för Delaktighet
Här kan du läsa mera om:
Myndigheten för delaktighet; https://www.mfd.se/
Dessa principer ha definierats av European Institute for Design and Disability och inkluderas i Stockholm Declaration, 2004
Att jobba med Ett Östersund för alla kräver att projektet drivs utifrån värdering och principer för universell design, skapa förutsättningar för allas delaktighet, samt utforma information, kommunikation och möten utifrån mångfald.
2.3.6.1 Rambeskrivningsmall
2.3.6.2 Startmötesmall
2.3.6.3 Avstämningsmötesmall
2.3.6.4 Styrdokument