Vi tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och uppbyggnad.
När behovet har resulterat i en förstudiebeställning har behovet förvandlats till ett projekt. Innan projektet tar nästa steg ska ett projektdirektiv upprättas av projektägaren. Projektdirektivet följs av en projektplan.
Syftet med förstudien är att utreda projektets rimlighet och förutsättningar. Förstudien kan ge exempel på lösningar och ska säkerställa att behovet är uppfyllt. På grund av resultatet i förstudien kan en del projekt avslutas redan här. Orsaker som är svåra att förutse kan göra att projektet inte längre är rimligt att utföras. Om förstudien görs grundligt kommer detta leda till ett enklare arbete i kommande faser. Problem som undviks är bland annat:
Förstudien ska resultera i ett förstudiedokument. Den ska innehålla svar på frågeställningen förstudien tagit upp. Det ska tydligt framgå för och nackdelar med förstudiens förslaget som ska ligga till grund för beslut om projektets genomförande. Vid denna punkt kan styrgruppen besluta om projektet ska fortsätta eller inte. Behovet har i det här skedet omvandlats till mål för projektet. Målen som formuleras ska vara konkreta och tydliga. En checklista man kan använda är SMART:
Förstudien ska även leverera en tidplan och första budget
Projektdirektivet upprättas normalt av projektägaren som en beställning av uppdraget till en projektledare. Direktivet ska innehålla ramar projektet ska hålla sig inom. Det ska vara tydligt och vara en fast utgångspunkt för planering av projektet. Bakgrund, syfte och mål ska preciseras. Här ska en direktivdialog föras med projektägaren så alla parter är på samma spår. Frågor reds ut och en tydlig inriktning skapas.
Projektplanen upprättar projektledaren med utgångspunkt från direktivet. Övergripande planering hur projektet ska genomföras beskrivs här. Bakgrund och syfte tas med från direktivet. Målen specificeras till mätbara tydliga mål. Metod ska beskriva hur projektet planeras att utföras och projektorganisationen klargörs.
En förstudie kan omfatta en mängd olika punkter och varierar beroende på projektets art. Inledning bör alltid innehålla.
På Östersunds kommuns hemsida finns en omfattande GIS-kart som är ett bra hjälpmedel vid förstudiearbete. Har kan du lätt få fram data angående målpunkter, målgrupper, trafiksäkerhet, en del geotekniska förhållanden, föroreningar, riksintressen och plandetaljer. GIS-kartan är en bra punkt att börja sitt arbete med förstudien.
Undersök om det finns kända föroreningar i området. Detta gör du enklast vi kommunens karttjänst eller kontakta Miljö och Hälsa för rådgivning. Det kan få stora konsekvenser för projektet om markföroreningar upptäcks under genomförandet.
Stora delar av Östersunds kommun ligger även inom vattenskyddsområde. För schakter över 150 m3 och för förvaring av petroleumprodukter krävs tillstånd av tillsynsmyndigheten. Dessa tillstånd söker du enklas på kommunens hemsida via e-tjänster.
En underhållskalkyl är lika viktigt som projektets kalkyl. Om det inte finns pengar att sköta anläggningen så ska den inte byggas. Förstudien ska ta fram en underhållskalkyl och den ska sedan följas upp under projekteringen. Kommunen har gjort en matris för detta som ett hjälpmedel.
Byggnader och höjdförändringar kräver bygglov. Det är en bra idé att kontrollera med bygg och samhällsnämnden om det är möjligt att få bygglov för åtgärden. Detta gör du vi kommunens e-tjänst för bygglov.
Kommunen har beslutat att 1 % av projektkostnaderna för projekt ska gå till olika former av konst. Som lägst summa gäller ett prisbasbelopp för byggarbeten och tre prisbasbelopp för mark och anläggningsjobb. När budget sätts i förstudien vet man om arbetet kommer upp i rätt nivå för att konstprocenten ska utnyttjas. Om den gör det så ska kontakt tas med kommunens konstsamordnare.
Syftet med Ett Östersund för alla är att ge alla människor samma möjligheter att delta i alla delar av samhället. För att uppnå detta måste byggd miljö, vardagliga ting, tjänster, kultur och information vara tillgänglig för alla.
Design för alla eller universell utformning innebär att offentliga och privata miljöer, produkter och tjänster utformas med utgångspunkt från mänsklig mångfald, där hänsyn tas till bland annat storlek, språk, etnicitet, kön och funktionsförmåga.
”Det är viktigt att alla aktörer i Östersund bidrar utifrån sina ansvarsområden och förutsättningar i arbetet för ett Östersund för alla. För att skapa ett inkluderande samhälle behöver offentliga och privata aktörer samverka. Även föreningar och intresseorganisationer har en viktig roll. Tillgänglighetsarbetet är en servicekedja som inte är starkare än sin svagaste länk – kommun, fastighetsägare och näringsidkare har alla lika viktiga roller.” – Ett Östersund för Alla
”Tillgänglighet och möjligheter till inflytande ska prägla alla möten och kontakter med personer som har en funktionsnedsättning. Tillgänglig information och kommunikation bidrar till att det är lätt att läsa, höra, se och förstå. Tillgänglighet handlar också om att möten ska hållas i lokaler där alla kan delta på lika villkor.” – Kunskapsguiden och Myndigheten för Delaktighet
Här kan du läsa mera om:
Myndigheten för delaktighet; https://www.mfd.se/
Dessa principer ha definierats av European Institute for Design and Disability och inkluderas i Stockholm Declaration, 2004
Att jobba med Ett Östersund för alla kräver att projektet drivs utifrån värdering och principer för universell design, skapa förutsättningar för allas delaktighet, samt utforma information, kommunikation och möten utifrån mångfald.
2.2.10.1 Förstudiemall
2.2.10.2 Intressentanalys
2.2.10.3 Projektdirektiv
2.2.10.4 Projektplan
2.2.10.5 Tidplan
2.2.10.6 Budget