Har du synpunkter?

Vi tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och uppbyggnad.

Träd

Östersunds kommun arbetar för att stärka och bevara vegetation, särskilt uppvuxna träd eftersom de har stor betydelse för många ekossystemtjänster såsom dagvattenhantering, luftrening, bullerdämpning, skydd mot värmeöar, UV-strålning och vindskydd. Träden har även stor betydelse för gestaltning, estetik, hälsa och välbefinnande.  

Generell utformning

Utgångspunkten är att varje träd ska ha tillgång till minst 30 kubikmeter rottillgänglig växtjord, skelettjord eller luftiga bär-/förstärkningslager om de står i begränsade planteringsytor. Där det finns sammanhängande planteringsytor eller plantering i befintlig grönyta ska träden ha minst 20 kubikmeter rottillgänglig volym.

De lagar som innefattar skydd av träd ska följas, exempelvis Kulturminneslagen, Miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd (alléer). I detaljplanelagt område måste planens bestämmelser om hantering av träd följas. Ett exempel är att marklov kan krävas för att fälla träd.

För att planera och projektera för träd behövs god växtkännedom och kunskap om de tekniska lösningar som finns att tillgå för att träd ska fungera tillsammans med annan infrastruktur som vägar, ledningar, gatubelysning med mera. Hantering och placering av träd nära ledningar och kablar ska ske i samråd med ledningsägarna. Hänsyn måste tas till trädets slutliga storlek, både över och under mark, när träd ska placeras intill vägar, uppställningsytor, belysningsstolpar, byggnader mm.

Trädval

Eftersom Östersund ligger i inlandet och har växtzon 6 på de flesta ställen krävs det att härdiga växter med rätt proveniens väljs. Då E-material finns att tillgå för art i önskad kvalitet bör E-material väljas ( E-planta, svenskodlade särskilt framtagna och certifierade växter där sort, frökölla, klon är garanterad  https://www.eplanta.com/).

Det är också viktigt för trädens överlevnad att växtbädden är rätt konstruerad för rätt miljö för att träden ska överleva lång tid framöver. 

Etableringsskötsel ska utföras i tre år och bevattning (vattenpåsar), ogräsrensning och kontroll av trädstöd bör göras regelbundet de tre närmaste åren efter planteringen. Uppbyggnadsbeskärning skal inte påbörjas förrän trädet har etablerat sig och börjat växa, vanligtvis 2–3 år efter planteringen och bedöms och utförs endast av Teknisk Förvaltnings parkorganisation. 

  • Plantering träd

    Växtmaterial ska hanteras försiktigt, till exempel ska lyft göras med tag om rotklumpen och får inte göras i stammen. Vid plantering ska rotsystemet bredas ut och väl rymmas i planteringsgropen. Planteringsdjupet ska om inte annat anges vara lika med planteringsdjupet i plantskolan. 

    Marken genomvattnas i samband med planteringen. Säckväv kring klumpen ska frigöras men tas inte bort. Root controlbags/Air pots klipps bort på flera ställen. Direkt efter plantering ska växtbädden vattnas, även vid regn. 

    Träd i grönytor

    Där det finns sammanhängande planteringsytor eller grönytor intill planteringsgropen ska träden ha minst 20 kubikmeter rottillgänglig volym.

    Befintlig terrass ska luckras minst 20 centimeter. Planteringsgropen ska anpassas till rotklumpens storlek, men vara minst 1000*1000*700 millimeter djup plus 200 mm överhöjning.

    Träd ska planteras på en överfyllning i samma nivå som de stått i plantskolan, i och med det hamnar trädet på rätt nivå då jorden satt sig.

    Där befintlig rottillgänglig volym saknas ska växtbädd byggas upp från grunden, till en rottillgänglig volym om 20 kubikmeter. Det kan göras med mineraljord i botten och växtjord i det övre lagret. eller med skelettjord och avgörs i samråd med beställaren, se nästa avsnitt.

    Om växtbädden utförs utan skelettjord byggs den upp med en mullfattig mineraljord med fukthållande eller dränerande förmåga som är anpassad efter terrassens genomsläpplighet. Det övre lagret byggs upp med växtjord A enligt AMA DCL.11 om inte annat anges. Lagertjocklekar bestäms från fall till fall men en grundregel är att mineraljorden ska vara 30 cm, växtjorden ska vara 40 cm + 20 cm överhöjning för träd och buskar.

    Skelettjord

    Skelettjord är en teknik som utvecklats för att skapa goda betingelser för träd som planteras i en hårdgjord stadsmiljö. Men en skelettjord kan också fungera som ett underjordiskt magasin för dagvatten och bidra med fördröjning och viss rening.

    Det finns två olika typer av skelettjordar – vanlig- och luftig skelettjord. Båda byggs upp genom att en utschaktad grop fylls med grov makadam (100–150 mm skärv). Luftiga skelettjordar innehåller endast makadam och har en hög porositet i hela volymen. I en vanlig skelettjord vattnas jord ner i makadamlagret som sedan överlagras av ett luftigt bärlager.

    Det luftiga bärlagret (cirka 20 cm tjockt med 32–64 mm makadam) har hög porositet, medan den nedvattnade jorden sänker porositeten i underliggande makadamlager. Vattnet kan ledas till skelettjordarna via rännstensbrunnar med sandfång och dräneringsledningar, alternativt via kombinerade luftnings- och dagvattenbrunnar. Uppsamling och avledning av dagvattnet kan ske genom en dräneringsledning. Om dräneringsledningen placeras en bit över skelettjordens botten skapas ett sedimentationsmagasin. I begränsade ytor ska varje träd ha tillgång till minst 30 kubikmeter rottillgänglig volym.

    Naturlika planteringar

    För planteringar i naturmark och naturparker ska företrädesvis arter som naturligt förekommer i området väljas och efterlikna brynzoner med en gradering i höjd och variation av arter. Vid återställning ska plantering utföras så att likhet med omgivande yta behålls kan. Befintlig jordmån kan återanvänds upp till 5 centimeter från omgivande marköverytan, varefter 5 centimeter ny växtjord påförs.

    Vid nyanläggning följs uppbyggnad av växtbädd som anges för träd och anpassas till platsens förutsättningar

    Uppbindning

    Träd ska bindas upp med trästörar som sätts på utsidan av rotklumpen. För att undvika skador ska tre störar sättas vid varje träd. Träden ska bindas upp med sadeljord eller annat material som inte skär in i stammen och med utrymme för trädet att röra sig i vinden. På så sätt kan trädet naturligt bilda rötter för sin uppstagning. Vattenpåsar sätts på en av störarna. Längst ned på stammen sätt en bit (30 cm) slitsat dräneringsrör för att skydda trädet mot skador vid gräsröjning.

    Efter tre år ska störarna tas bort. Efter 5 år tas dräneringsröret bort.

    Vattning

    Kontroll bör ske minst en gång per vecka under hela växtsäsongen vid nyplantering. Bevattningspåsar (>70 L) ska användas och fyllas minst engång/vecka. Om större träd planteras kan de behöva betydligt mer vatten. Olika jordar behöver olika mycket vatten. En väldränerad jord måste vattnas oftare än en dåligt dränerad. På den senare finns risk att växten dränks om vattnet blir stående. På dåligt dränerade jordar kan det istället vara bra att antingen dränera växtbädden eller att plantera på upphöjd växtbädd. Innan eller utan bevattningspåsar vattna hellre lite vid flera tillfällen än mycket vid få tillfällen, men se då till att vattnet tränger ner ordentligt vid varje vattning.

  • Skydd av träd vid byggnation

    Inventering

    • Träden ska inventeras av en person med grön kompetens och all dokumentation ska vara skriftlig. Inventeringen ska genomföras oberoende av eventuella planerade designförslag, denna bedömning görs i ett senare skede.
    • Träd som inkluderats i trädinventeringen ska bedömas efter deras bevarandevärde vid en framtida byggnation på platsen. Syftet med bedömningen ska vara att möjliggöra välgrundade beslut kring vilka träd som ska bevaras, samt möjliggöra en prioritering då detta anses nödvändigt.
    • Befintliga sjukdomar på träden eller i trädens omedelbara närhet ska tas med i bedömningen av trädens bevarandevärde. Detsamma gäller eventuella strukturella svagheter som kan förkorta trädens livslängd och/eller värden.
    • Ett vitesbelopp ska alltid sättas på träd som ska skyddas.

    Skyddsområde träd

    • För varje träd eller trädgrupp ska ett trädskyddsområde skapas som påverkar avspärrningarna kring träden. 
    • Inom trädskyddsområdet får ingen kompaktering eller annan negativ jordpåverkan ske, vilket bland annat inkluderar:
      • Körning 
      • Lagring av material eller utrustning
      • Gångvägar eller andra transportleder för gående.
    • Vid upprättandet av trädskyddsområdet ska trädens rotutbredning fastställas. Om omöjligt kan man istället välja att använda följande generella rekommendationer:
      • Träd upp till 20 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 5 meters radie mätt från stammens mitt.
      • Träd 20–65 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 10 meter radie mätt från stammens mitt.
      • Träd över 65 cm i stamdiameter mätt på 1,3 meters höjd ska ha ett skyddsavstånd på minst 15 meters radie mätt från stammens mitt.
    • Oavsett metod kommer trädskyddsområdet definiera arbetsområdets begränsningar genom hela skyddsprocessen.
    • En person med grön kompetens ska vara involverad i det löpande arbetet med utformning och planering av området. Alla medverkande ska göras medvetna om vilka förutsättningar som krävs för att trädens ska kunna bevaras.
    • Hela trädskyddsområdet ska skyddas av barriärer innan entreprenaden påbörjas. Trädskyddsområdet ska skyddas under hela byggprocessen. Barriärer får inte tas bort eller ändras utan godkännande av projektets representant med grön kompetens och/eller Teknisk Förvaltning, Mark & Anläggnings parkansvarig.

    Åtgärdsplan och praktiskt åtgärder såsom beskärning/rotskydd mm

    När områdets utformning har fastställts ska förslaget granskas av en person med grön kompetens för att utarbeta en åtgärdsplan för de träd som kräver åtgärder. Planen ska innehålla information om samtliga träd som inventerats.

    Åtgärdsplanen för träden ska omfatta:

    • Träd för borttagning, både på grund av byggnationer och risk
    • Beskärningsåtgärder som behövs för byggnationen, inklusive de träd som kräver åtgärder för att minska risker i samband med den föreslagna markanvändningen
    • Av framkomlighetsskäl kan det i vissa fall vara nödvändigt att genomföra beskärning av befintliga träd. Beskärningen ska genomföras på sådant sätt att trädets naturliga växtsätt inte förändras. Vidare ska åtgärden inte påverka trädets framtida vitalitet och åtgärden får heller inte innebära att trädet får strukturella svagheter eller på annat sätt riskerar att utvecklas till ett riskträd. Dessa beskärningsåtgärder ska alltid genomföras av Teknisk Förvaltnings parkansvarig.
    • Om rivning och/eller ombyggnation av befintliga anläggningar sker inom trädskyddsområdet (inklusive underjordiska strukturer) ska barriärer upprättas och markskydd installeras. Det kan även vara aktuellt med beskärning för att möjliggöra åtkomst till rivningsobjektet. Åtgärden får inte äventyra trädets vitalitet och stabilitet.
    • Om en befintlig hårdgjord yta ska tas bort ska åtgärder vidtas för att inte skada trädrötter som kan finnas under ytan. Handhållna verktyg eller lämpliga maskiner ska användas (under uppsikt av person med grön kompetens) för att ta bort den befintliga ytan. 

    Exponerade rötter ska skyddas enligt nedan.

    • Rötter som friläggs ska alltid hållas fuktiga och vattnas tills återfyllning skett.
    • Vid längre stillestånd, mer än en timme med fritt exponerade trädrötter, ska rötterna täckas för att behålla fuktigheten med. Täckningen ska göras med presenning, plast, geotextil, säckväv eller likvärdigt material. 
    • Täckningsmaterialet ska avlägsnas före återfyllning av för ändamålet lämpligt substrat, vilket ska ske så snart som möjligt.
    • Om större rötter påträffas (diameter större än 5 cm) eller om det förekommer en tät rotmatta ska schaktmetoder som åstadkommer så liten skada som möjligt användas. Vid mindre schakt kan även handgrävning tillämpas.
    • Rötter med en diameter över 5 cm får inte kapas utan godkännande av Teknisk Förvaltnings parkansvarig.