Vi tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och uppbyggnad.
Östersunds kommun arbetar för att stärka och bevara vegetation, särskilt uppvuxna träd eftersom de har stor betydelse för många ekossystemtjänster såsom dagvattenhantering, luftrening, bullerdämpning, skydd mot värmeöar, UV-strålning och vindskydd. Träden har även stor betydelse för gestaltning, estetik, hälsa och välbefinnande.
Utgångspunkten är att varje träd ska ha tillgång till minst 30 kubikmeter rottillgänglig växtjord, skelettjord eller luftiga bär-/förstärkningslager om de står i begränsade planteringsytor. Där det finns sammanhängande planteringsytor eller plantering i befintlig grönyta ska träden ha minst 20 kubikmeter rottillgänglig volym.
De lagar som innefattar skydd av träd ska följas, exempelvis Kulturminneslagen, Miljöbalkens bestämmelser om biotopskydd (alléer). I detaljplanelagt område måste planens bestämmelser om hantering av träd följas. Ett exempel är att marklov kan krävas för att fälla träd.
För att planera och projektera för träd behövs god växtkännedom och kunskap om de tekniska lösningar som finns att tillgå för att träd ska fungera tillsammans med annan infrastruktur som vägar, ledningar, gatubelysning med mera. Hantering och placering av träd nära ledningar och kablar ska ske i samråd med ledningsägarna. Hänsyn måste tas till trädets slutliga storlek, både över och under mark, när träd ska placeras intill vägar, uppställningsytor, belysningsstolpar, byggnader mm.
Eftersom Östersund ligger i inlandet och har växtzon 6 på de flesta ställen krävs det att härdiga växter med rätt proveniens väljs. Då E-material finns att tillgå för art i önskad kvalitet bör E-material väljas ( E-planta, svenskodlade särskilt framtagna och certifierade växter där sort, frökölla, klon är garanterad https://www.eplanta.com/).
Det är också viktigt för trädens överlevnad att växtbädden är rätt konstruerad för rätt miljö för att träden ska överleva lång tid framöver.
Etableringsskötsel ska utföras i tre år och bevattning (vattenpåsar), ogräsrensning och kontroll av trädstöd bör göras regelbundet de tre närmaste åren efter planteringen. Uppbyggnadsbeskärning skal inte påbörjas förrän trädet har etablerat sig och börjat växa, vanligtvis 2–3 år efter planteringen och bedöms och utförs endast av Teknisk Förvaltnings parkorganisation.
Växtmaterial ska hanteras försiktigt, till exempel ska lyft göras med tag om rotklumpen och får inte göras i stammen. Vid plantering ska rotsystemet bredas ut och väl rymmas i planteringsgropen. Planteringsdjupet ska om inte annat anges vara lika med planteringsdjupet i plantskolan.
Marken genomvattnas i samband med planteringen. Säckväv kring klumpen ska frigöras men tas inte bort. Root controlbags/Air pots klipps bort på flera ställen. Direkt efter plantering ska växtbädden vattnas, även vid regn.
Där det finns sammanhängande planteringsytor eller grönytor intill planteringsgropen ska träden ha minst 20 kubikmeter rottillgänglig volym.
Befintlig terrass ska luckras minst 20 centimeter. Planteringsgropen ska anpassas till rotklumpens storlek, men vara minst 1000*1000*700 millimeter djup plus 200 mm överhöjning.
Träd ska planteras på en överfyllning i samma nivå som de stått i plantskolan, i och med det hamnar trädet på rätt nivå då jorden satt sig.
Där befintlig rottillgänglig volym saknas ska växtbädd byggas upp från grunden, till en rottillgänglig volym om 20 kubikmeter. Det kan göras med mineraljord i botten och växtjord i det övre lagret. eller med skelettjord och avgörs i samråd med beställaren, se nästa avsnitt.
Om växtbädden utförs utan skelettjord byggs den upp med en mullfattig mineraljord med fukthållande eller dränerande förmåga som är anpassad efter terrassens genomsläpplighet. Det övre lagret byggs upp med växtjord A enligt AMA DCL.11 om inte annat anges. Lagertjocklekar bestäms från fall till fall men en grundregel är att mineraljorden ska vara 30 cm, växtjorden ska vara 40 cm + 20 cm överhöjning för träd och buskar.
Skelettjord är en teknik som utvecklats för att skapa goda betingelser för träd som planteras i en hårdgjord stadsmiljö. Men en skelettjord kan också fungera som ett underjordiskt magasin för dagvatten och bidra med fördröjning och viss rening.
Det finns två olika typer av skelettjordar – vanlig- och luftig skelettjord. Båda byggs upp genom att en utschaktad grop fylls med grov makadam (100–150 mm skärv). Luftiga skelettjordar innehåller endast makadam och har en hög porositet i hela volymen. I en vanlig skelettjord vattnas jord ner i makadamlagret som sedan överlagras av ett luftigt bärlager.
Det luftiga bärlagret (cirka 20 cm tjockt med 32–64 mm makadam) har hög porositet, medan den nedvattnade jorden sänker porositeten i underliggande makadamlager. Vattnet kan ledas till skelettjordarna via rännstensbrunnar med sandfång och dräneringsledningar, alternativt via kombinerade luftnings- och dagvattenbrunnar. Uppsamling och avledning av dagvattnet kan ske genom en dräneringsledning. Om dräneringsledningen placeras en bit över skelettjordens botten skapas ett sedimentationsmagasin. I begränsade ytor ska varje träd ha tillgång till minst 30 kubikmeter rottillgänglig volym.
För planteringar i naturmark och naturparker ska företrädesvis arter som naturligt förekommer i området väljas och efterlikna brynzoner med en gradering i höjd och variation av arter. Vid återställning ska plantering utföras så att likhet med omgivande yta behålls kan. Befintlig jordmån kan återanvänds upp till 5 centimeter från omgivande marköverytan, varefter 5 centimeter ny växtjord påförs.
Vid nyanläggning följs uppbyggnad av växtbädd som anges för träd och anpassas till platsens förutsättningar
Träd ska bindas upp med trästörar som sätts på utsidan av rotklumpen. För att undvika skador ska tre störar sättas vid varje träd. Träden ska bindas upp med sadeljord eller annat material som inte skär in i stammen och med utrymme för trädet att röra sig i vinden. På så sätt kan trädet naturligt bilda rötter för sin uppstagning. Vattenpåsar sätts på en av störarna. Längst ned på stammen sätt en bit (30 cm) slitsat dräneringsrör för att skydda trädet mot skador vid gräsröjning.
Efter tre år ska störarna tas bort. Efter 5 år tas dräneringsröret bort.
Kontroll bör ske minst en gång per vecka under hela växtsäsongen vid nyplantering. Bevattningspåsar (>70 L) ska användas och fyllas minst engång/vecka. Om större träd planteras kan de behöva betydligt mer vatten. Olika jordar behöver olika mycket vatten. En väldränerad jord måste vattnas oftare än en dåligt dränerad. På den senare finns risk att växten dränks om vattnet blir stående. På dåligt dränerade jordar kan det istället vara bra att antingen dränera växtbädden eller att plantera på upphöjd växtbädd. Innan eller utan bevattningspåsar vattna hellre lite vid flera tillfällen än mycket vid få tillfällen, men se då till att vattnet tränger ner ordentligt vid varje vattning.
När områdets utformning har fastställts ska förslaget granskas av en person med grön kompetens för att utarbeta en åtgärdsplan för de träd som kräver åtgärder. Planen ska innehålla information om samtliga träd som inventerats.
Åtgärdsplanen för träden ska omfatta:
Exponerade rötter ska skyddas enligt nedan.