Har du synpunkter?

Vi tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och uppbyggnad.

Svackdiken

Huvudsyftet med svackdiken är främst att fördröja och avleda men även att rena dagvatten. Svackdiken anläggs ofta i anslutning till vägar och gator och kan kombineras med andra dagvattensystem för att få en fullgod rening. Svackdiken är ofta beklädda med vegetation som till exempel gräs. Dagvattnet renas genom att partiklar sedimenterar samt att växter tar upp föroreningar.

Svackdiken kan utformas antingen med eller utan underbyggnad av krossmaterial för att skapa ytterligare fördröjningsvolym och rening.

Svackdiket bör ha en låg släntlutning för att uppnå god rening samt för att underlätta driften. Vid mindre intensiva regn fungerar sidoslänten som en översilningsyta där fastläggning av sediment och (beroende på jordarten) infiltration av dagvattnet sker.

Infiltrationskapaciteten i svackdiken minskar vid tjäle, dock har svackdiken en stor magasinerande kapacitet för snö under vinterhalvåret som underlättar snöröjningen. Svackdiken har även en bra kapacitet att leda smältvatten under snösmältningsperioden.

Svackdikets utformning

Figur 3. Illustrerad bild över svackdikets utformning.

Några viktiga aspekter är att möjlighet till fördröjande volym skapas, exempelvis genom upphöjd kupolbrunn. Det är även viktigt att skapa möjlighet för rening av dagvattnet genom att växtlighet anläggs samt att dikets lutning anpassas. Se Figur 3 för illustration av svackdike.

  • För- och nackdelar med svackdiken

    • Fördelar med ett svackdike är att det smälter in i miljön, är relativt enkla och billiga att anlägga och underhålla samt har en god reningsförmåga av större partiklar genom sedimentering och infiltration. Svackdiken har även bättre kapacitet än exempelvis dagvattenledningar samt har bra fördröjande förmåga vid kraftigare regn.
    • En nackdel är att svackdiken tar ett större markområde i anspråk. Reningskapaciteten för lösta ämnen och mindre partiklar är något lägre än i exempelvis regnväxtbäddar. 

    För att svackdiket ska fungera som fördröjande och renande åtgärd behöver vattnet hinna infiltrera, därför är det viktigt att bottenlutningen inte är allt för kraftig. I brantare områden är det lämpligt att installera dämmen i svackdiket för att tillfälligt stoppa upp flödet. Det är då viktigt att dämmet inte når ända upp till dikeskanten för att undvika att vattnet rinner ut på sidan av diket. Dikeskanten ska vara nedsänkt, annars finns risk för uppdämning av vattnet på vägen.

    För att uppnå en utökad fördröjningsvolym kan diken anläggas med ett förhöjt utlopp i slutet av diket, se Figur 1. På detta sätt kan diket fyllas upp vid större regn och tömmas genom infiltration. Utloppet fungerar då som bräddfunktion. Utlopp förses med kupolbrunn där brunnens topp ska vara 5 cm under närliggande väg för att inte hindra snöröjningen. I områden där många barn vistas ska svackdikets bräddfunktion vara upphöjd dock max 0,2 m ovan dikesbotten. Detta för att följa Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) riktlinjer gällande riskfaktorer för barn. Vid undantag från detta kan säkerhetsanordningar, så som staket, behöva installeras.

    Ett annat sätt att öka svackdikets fördröjningsvolym är att underbyggnaden byggs med ett luftigt förstärkningslager som kan sträcka sig under väg eller gång- och cykelväg.

  • Tekniska aspekter att tänka på för svackdikets utformning

    • Dimensioneras utifrån föroreningshalt samt mängden vatten som kommer ledas hit. 
    • Dikeskanten ska vara nedsänkt jämfört med omkringliggande mark
    • Släntlutning på minst 1:4 rekommenderas för bättre infiltration samt enklare skötsel.
    • Längslutning bör vara <2 %.
    • Vattenhastigheten bör vara <1 m/s för att minimera risk för erosion och möjliggöra infiltration.
    • I brantare terräng ≥2 % behöver vattnet stoppas upp för att skapa fordrad utjämningsvolym och ge vattnet möjlighet att hinna infiltrera, exempelvis genom delvis eller ej genomsläppliga dämmen. 
    • Bräddningsfunktion bör finnas, de bör då vara upphöjda för att viss dämningsvolym tillfälligt ska kunna skapas i diket, dock max 0,2 m ovan dikesbotten. Bräddningsbrunnens topp ska vara minst 5 cm under körbana på närliggande väg. Inloppet till bräddfunktionen måste vara under dikeskant för att undvika översvämningar.
    • Vid behov kan dräneringsledningar anläggas under diket.
    • Erosionsskydd, exempelvis i form av makadam, bör finnas där samlat vatten rinner in i svackdiket. Exempelvis om utkastare leds till diket.
    • Svackdiket ska bekläs med någon form av vegetation.