Vi tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och uppbyggnad.
En skelettjord är en underjordisk funktion som fördröjer och renar dagvatten samtidigt som den skapar en god miljö för träd att växa i. Dagvatten leds in i den övre delen av skelettjorden, exempelvis via rännstensbrunn med sandfång, där vattnet infiltrerar ner genom skelettjorden. Trädets rötter bidrar också till reningen.
En skelettjord skapas genom att en urschaktad grop fylls med grov makadam. Vanligtvis blandas därefter jord ner i makadamlagret och ovanpå detta skapas ett luftigt bärlager av mindre makadam. I en sådan skelettjord erhålls en bra rening av både fasta och lösta föroreningar samt att en bra växtmiljö skapas för träd. En skelettjord kan även göras luftigare, utan den finkorniga jorden, för att fördröja och magasinera större volymer vatten. Ofta anläggs en dräneringsledning längre ner i skelettjorden. Om vidare infiltration ska göras i befintlig mark under skelettjorden behöver hänsyn tas till markens infiltrationsförmåga.
Skelettjordar kan exempelvis anläggas vid vägkanter, parkeringar, torg eller bostadsområden. Där det är möjligt bör förutsättningar för ytlig avrinning till skelettjorden skapas, exempelvis genom öppningar i kantstenen. Ett annat alternativ är att markgaller används närmast trädet då det gör att fordon och människor kan röra sig obehindrat ovanpå skelettjorden.
Konstruktionen av skelettjorden beror på dess syfte (efterfrågas främst renande eller magasinerande funktion?), markförhållanden samt dimensioneringskrav.
Utformningen av skelettjordar beror på dess syfte samt var de är placerade. För att erhålla en renande effekt är det dock viktigt att möjliggöra att vattnet får infiltrera, så inte vattnet leds in långt ner i skelettjorden. Ett tomrum bör även finnas mellan översta jordlagret och marknivån för att tillskapa ytterligare magasin för tillfälliga vattenvolymer.
Vid trädplantering behöver rötterna få tillräckligt med syre, exempelvis genom anläggning av luftningsbrunn samt använda material med högre porositet längre ner i skelettjorden.
Om tomrummet ovanför skelettjorden inte är övertäckt av exempelvis markgaller kan hinder, så som kantsten och räcken, behövas för att undvika olyckor.