Östersunds Tekniska handbok

Har du synpunkter?

Vi tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och uppbyggnad.

Nedsänkta regnväxtbäddar

Huvudsyftet med nedsänkta regnväxtbäddar även kallade biofilter och växtbevuxna infiltrationsbäddar är att vattnet som leds till dem infiltrerar och renas av växter och filtermaterial genom en kombinerad rening. Rätt utformning och val av filtermaterial är avgörande för att biofilter ska rena dagvattnet. Genom att låta dagvattnet filtreras uppnås en avskiljning av partikulära och lösta föroreningar innan dagvattnet transporteras vidare.

Biofilter kan byggas i olika skalor från små lokala reningsanläggningar i en tätbebyggd miljö till stora end-of-pipe-anläggningar för rening av dagvatten från större avrinningsområden innan utsläpp till recipienten.

Biofilter kan vara en estetiskt tilltalande och naturnära teknik som kan integreras i både nya och befintliga stadsmiljöer.

Vinterförhållanden kan påverka reningen till viss del men överlag fungerar biofilter även i kallare klimat.

 

  • Utformning

    Varje område där ett biofilter kan bli aktuellt har sina platsspecifika förutsättningar såsom önskad vegetation (örter, gräs, buskar eller träd), omgivande jordlager (lera eller genomsläpplig mark), läge, tillrinning till biofiltret och marknivåer. Det är svårt att ge exakta rekommendationer för hur biofilter ska utformas eftersom alla områden har sina speciella förutsättningar och att biofilter är en flexibel konstruktion med mycket stor variation på utformning. De tekniska aspekterna i avsnitt 3.1.1 ska därför ses som generella.

    Dimensionering av nedsänkt regnväxtbädd bestäms i samråd med Östersunds kommun, Avfall VA.

    Tekniska aspekter att tänka på för nedsänkta regnväxtbäddars utformning

    • Dimensioneras utifrån mängden vatten som kommer ledas hit (beror på dimensionerande regn och tillrinnande yta).
    • Rimligt totalt djup i en regnväxtbädd är ca 0,5-1 m beroende på bland annat växtval.
    • Upphöjd bräddfunktion.
    • Möjlighet till att skapa tillfällig vattenvolym ovanpå jorden.
    • Erosionsskydd vid inloppet till regnväxtbädden.
    • Översta lagret består av ett visst jorddjup med finare material. I vissa fall kan samma fillermaterial som till svackdiken användas.
    • Undre lager består av visst jorddjup med mer infiltrerbart material.
    • Dränering bör finnas längre ner (ej ända ner i botten för att undvika att regnväxtbädden torkar ur helt så växter inte trivs).
    • Kan utföras både med öppen eller stängd botten.
    • Uppehållstiden bör vara minst 6-12 timmar.
    • Växter som väljs bör främst klara tillfällig torka och även tillfälligt vattenmättad.
    • Vid torrperioder kan viss bevattning behövas.
    • Gödsling av regnväxtbädd ska minimeras.
    • Luftningsbrunn kan behövas, framförallt i samband med trädplantering.
    • Möjlighet bör finnas för ytlig avrinning till regnväxtbädden, exempelvis genom att inte använda hinder så som kantsten runt hela regnväxtbädden, istället ha öppningar i kantsten, se illustrationen nedan.
    • Om kantsten är nödvändigt kan intag ske via brunnar med sandfång (kräver dock mer skötsel).
    • Viktigt att planera lutning på omkringliggande ytor för att optimera vattenflödet in i regnväxtbädden.
    • Kan utformas med försedimenterande funktion som underlättar skötsel.

    Viktiga aspekter

    Några aspekter som anses viktiga är

    • att erosionsskydd läggs vid inlopp till biofiltret
    • att växtbädden är nedsänkt jämfört omkringliggande marknivåer
    • att bräddfunktion (kupolbrunn i Figur 2) är upphöjd så funktionen på biofiltret optimeras

    Se figur