Har du synpunkter?

Vi tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och uppbyggnad.

Infiltrerbara ytor

Infiltrerbar parkeringsyta

Figur 2. Infiltrerbar parkeringsyta (foto: Vegtech AB).

Infiltrerbara ytor kan dels vara naturliga infiltrationsytor, så som gräsmatta, naturmark eller grusyta, eller anlagda infiltrationsytor, så som infiltrationsstråk, armerad betong eller permeabel asfalt. Gemensamt för dessa ytor är att dagvattnet renas lokalt genom att det tillåts infiltrera genom materialet och vidare ner i marken. En infiltrerbar jordmån behövs under dessa ytor. Infiltrerbara ytor bidrar även med en viss flödesutjämning, detta gäller framförallt för ytor med växtlighet eller med hög porositet då vattnet rinner långsammare på dessa ytor än på hårdgjorda.

Då regnvattnet tillåts infiltrera där det faller uppstår mindre mängder förorenat dagvatten från dessa ytor. Lokal infiltration bidrar även till att grundvattennivåerna behålls. När marken blir vattenmättad, eller vid tjäle, minskar dock infiltrationsmöjligheten. Om infiltrationsytorna ska ta emot större dagvattenmängder bör därför dessa ytor generellt kombineras med andra typer av dagvattenlösningar.

Exempel på användningsområden är att anlägga gräsarmerad betong eller permeabel asfalt på ytor som ändå behöver hårdgöras, så som parkeringsytor, se Figur 2. Att behålla naturliga grönytor intill hårdgjorda ytor, samt att markens lutning möjliggör avrinning till dess grönytor, bidrar till lokalt omhändertagande av dagvattnet. På ett enkelt sätt kan även takvattnet tillåtas infiltrera genom att utkastare leds ut på gräsmattan.

Infiltrationsytor kan användas för snöupplag och har en god förmåga att infiltrera smältvatten.

  • Utformning

    Infiltrerbara ytor kan utformas på många olika sätt beroende på bland annat mängden mottagande dagvatten, infiltrationskapaciteten samt övriga syften med ytan. Det är dock viktigt med en infiltrerbar underbyggnad som möjliggör vidare perkolation genom marken. Om marken är mindre genomsläpplig kan infiltrationsytan med fördel vara skålformad, vilket möjliggör att vattnet tillfälligt blir stående på ytan och sakta infiltrerar istället för att rinna vidare. Vid anlagda infiltrationsytor bör det även finnas möjlighet för god dränering.

    Om risk finns för föroreningar i marken ska detta utredas vidare innan infiltration tillåts. Vid infiltration i förorenad mark kan annars föroreningarna följa med ner till grundvattnet och vidare till mottagande recipient, dricksvattenbrunnar eller andra känsliga områden.

    Dagvatten bör avledas på bred front med många utsläppspunkter när det avleds från hårdgjorda ytor till infiltrerbara ytor. Detta för att minska erosion på de infiltrerbara ytorna samt för att optimera infiltrationen. Vegetation bidrar till att infiltrationskapaciteten upprätthålls och minskar risken för erosion. Växter bidrar även till bättre reningseffekt.

  • Tekniska aspekter att tänka på för utformning av infiltrerbara ytor

    • Marken under bör ha en hög infiltrationskapacitet och får ej vara förorenad.
    • Vid låg infiltrationskapacitet i marken bör möjlighet skapas för tillfälligt stående vatten.
    • Goda möjligheter för dränering bör finnas.
    • Där det är möjligt bör växtlighet användas då det bidrar till bättre rening och mer grönska.
    • Höjdsättningen ska planeras så att kontrollerad ytavrinning sker till och från infiltrationsytan.
    • Vid anläggning av infiltrationsyta där etablering av växtlighet ska göras bör ytorna bekläs med växter så snart som möjligt för att minimera erosion.
  • För- och nackdelar med infiltrerbara ytor

    • En fördel med infiltrerbara ytor är att regn- och smältvattnet omhändertas lokalt, vilket leder till att en mindre mängd förorenat dagvatten bildas. De är även enkla att anlägga och underhålla. Infiltrationsytor med växter skapar mer grönska och ekosystemtjänster. 
    • Nackdelen är att de är ytkrävande samt att infiltrationskapaciteten kan försämras med tiden.