Östersunds Tekniska handbok

Har du synpunkter?

Vi tar gärna emot synpunkter på handbokens innehåll och uppbyggnad.

Fördröjningsmagasin för dagvatten

Fördröjningsmagasin är underjordiska magasin som kan utformas på flera olika sätt. Valet av magasintyp beror på syfte och förutsättningar som finns för fördröjningsmagasinets avrinningsområde. Underjordiska magasin bör endast användas där ytliga dagvattenlösningar inte är möjliga då de inte bidrar till någon grönska eller andra ekosystemtjänster.

En typ av fördröjningsmagasin är ett magasin med otät konstruktion (perkolationsmagasin) som bygger på principen att dagvatten leds via inloppsledning in i magasinet och sedan tillåts tränga ut i den omgivande marken. Avskiljning av föroreningar sker genom fysikalisk eller kemisk fastläggning i magasinet och i omgivande marklager samt genom biologisk nedbrytning.

Även täta fördröjningsmagasin kan vara ett bra alternativ i vissa områden, exempelvis i områden med förorenad mark eller höga grundvattennivåer. De kan bland annat utformas som betonglådor eller som rörmagasin. Fördröjningsmagasinen bör vara spolbara för att undvika igensättning.

  • För- och nackdelar med fördröjningsmagasin
    • Fördelar med fördröjningsmagasin är att de inte tar någon mark i anspråk samt att de rymmer stora vattenvolymer.
    • Några nackdelar är att underjordiska fördröjningsmagasin kan vara svåra att underhålla samt att de inte bidrar med andra ekosystemtjänster. Ofta har fördröjningsmagasin mindre fokus på rening och är dyrare att anlägga än exempelvis svackdiken.

  • Utformning

    Utformningen av perkolationsmagasin kan se ut på olika sätt men principen är en utschaktad grop fylld med makadam eller annat grovkornigt material med stor hålrumsvolym. Makadammagasin kan fördelaktigt användas när det är mindre volymer som ska fördröjas. Då finns möjlighet även för trädplantering ovan magasinet.

    Ett annat alternativ på perkolationsmagasin är att använda ett system med plastbackar. Dessa kan staplas på och vid sidan om varandra och lagringskapaciteten av vatten är stor. Jordarten där magasinet anläggs bör vara genomsläpplig och bräddmöjlighet till en dagvattenledning bör finnas om magasinet skulle bli fullt. Bräddfunktionen bör vara upphöjd för att möjliggöra att dagvattnet hinner infiltrera istället för att ledas vidare i dagvattensystemet. Om infiltration ska göras i befintlig mark behöver hänsyn tas till markens infiltrationsförmåga. Vid risk för potentiella föroreningar ska detta också utredas vidare innan infiltration tillåts.  

    Om magasinet utförs som en otät konstruktion måste grundvattennivån vara känd och på en sådan nivå att grundvattnet inte fyller upp magasinet. Magasin som anläggs i genomsläpplig mark med risk för spridning av föroreningar bör magasinet förses med tät botten för att motverka grundvattenförorening.

  • Tekniska aspekter att tänka på för fördröjningsmagasin
    • Fördröjningsmagasin ska förses med möjlighet till bräddning vid överbelastning eller vid igensättning av utlopp. 
    • Parallellt med utloppet bör det finnas möjlighet till avtappning av magasinet vid eventuell igensättning av utloppet och för att underlätta för inspektion och underhåll.
    • Om fördröjningsmagasinet utförs som en otät konstruktion (perkolationsmagasin), exempelvis plastkassetter, ska tillräckligt avstånd finnas till grundvattennivån för att undvika bottenupptryckningar samt för att det infiltrerade dagvattnet ska hinna renas. 
    • Underjordiskt fördröjningsmagasin anordnas med sandfångsbrunn och rensgaller vid inloppet. 
    • Magasin ska vara inspektionsbart och rensbart. 
    • Om befintlig omkringliggande mark består av täta, ej infiltrerbara material kan dränering behövas. 
    • Ett perkolationsmagasin ska anläggas på säkert avstånd från byggnader så dessa inte påverkas av förhöjda vattenhalter i marken intill magasinet.
    • Vid utformning och placering ska åtkomst för drift och underhåll beaktas. Det ska vara möjligt att köra fram till både magasin och in- och utloppsbrunnar med arbetsfordon.